Kan man tänka sig? En månad har gått, det går nå så sjukt fort vill jag lova… egentligen , på nått sätt är en månad ingenting men jag menar det är fortfarande speciellt.

 

Jag har snart känt johan i 11 månader, på fredag faktiskt. Det är fan helt sjukt, men ändå känns det som om jag har känt honom sen barnsben. Vi är så täta, allt vi har gjort tillsammans, det är ingenting man glömmer.  Jag glömmer aldrig första gången han skrev jag älskar dig till mig, och det var ett bra tag sen och jag kände att jag kunde skriva tillbaka, för han var min bästa vän och jag tänkte aldrig att det skulle bli nå mer, jag hade den tanken hela tiden. Och då det var alldeles försent så sa jag det, och då förlorade jag honom. Det var de mest hemskaste veckorna i mitt liv. Allt jag gjorde påminde mig om honom. Varje gång jag gick ut med hunden tänkte jag på honom, innebandyträningarna såg jag honom, när jag bakade, kollade på tv, tog kort, ja allt möjligt, för allt dedär hade vi gjort tillsammans!

 

 

Det var så sjukt, jag ville ju va kompis med honom , men han kunde inte… och efter ett tag av mitt lidande, förstod jag genom en vän att… jag var kär i honom. Jag kunde verkligen inte leva utan honom. Alla våra minnen, på mindre än ett år , jag vet knappt hur vi har hunnit med allt , verkligen allt påminner om honom och idag ler jag åt våra minnen, förut grät jag varje gång.

 

 

 

 

 

 

Har aldrig varit lycklig under min tid här på jorden, aldrig riktigt lycklig, förns nu.

Han skiner verkligen upp hela min värld, tack för att jag fick en andra chans!

 

En månad är ingenting, men det är nånting. För mig och dig är det speciellt.

 

För en månad sen, runt klockan 19 på kvällen kom jag till dig, mitt leende var så underbart hade världens bästa känsla i hela min kropp. Jag knackade på dörren. Din pappa öppnade dörren, jag klädde av mig ytterkläderna, gick uppför trappen, klumpen i magen släppte verkligen när jag såg dig, du satt där ställde dig upp och jag kramade sönder dig och ville aldrig släppa dig, det var så underbart! Jag kommer ihåg att jag tänkte på träningen för nån dag sen innan det , att jag satt o kolla på träningen för jag väntade på far min och att du kom och mitt hjärta stannade. Hemskt! Men nu så kramade jag om honom och log som jag aldrig hade gjort förut. Hela tiden som jag va där, sov där, log jag.

 

Det är så mycket man kan skriva, detta är bara en del av allt.

 

Jag älskar dig verkligen mest i hela världen, du är den som gör mig hel. Som har gjort mig lycklig.

Utan dig är jag bara en osäker liten flicka. Nu är jag säker. Jag släpper dig aldrig! Du eller ingen.

Du är min vän, bästavän, pojkvän, min vägledare, mitt allt.

Du är bäst och ingen älskar dig som jag gör ♥

STOR FET PUSS //